Sebright

Mina höns omfattade under väldigt många år tre raser, nämligen blomme, Dalska pärl och Sebright, därefter kom Queen Silvaia, Araucana och Maran. Sebright är en fantastiskt vacker hönsras. Jag har nog inte mött någon som inte fascineras av denna vackra nätta ras och jag har åter tagit in en liten grupp. Liksom många andra har rasen blivit extremavlad och faktiskt på många sätt sönderavlad. Deras så tjusiga fjäderdräkt är ett resultat av inavel i rakt nedstigande led. Arten är en av de äldsta framavlade dvärgarna. Rasen avlades fram under mitten av 1800-talet med samma metod som många av de hundraser som framavlades ungefär vid samma tidpunkt. De recessiva karaktärsdrag som man ville förstärka genom återkorsning gjorde att parallellt förstärktes även andra recessiva drag, där vissa drag är mindre bra. Något som man inte visste då de framavlades, men som alla generationer efter har fått erfara bland alla djur där raser extremavlats. Arter som framavlats på detta sätt är känsligare.

Korsas Sebright in med andra höns får vips det mest vitala man kan tänka sig i hönsväg, men då försvinner mycket av den så karaktäristiska sömmade fjäderdrakten. Renodlade Sebright har en hel del recessiva effekter som snabbt blir märkbara för alla uppfödare. Det kvittar hur duktig och noga du är så dör ´många av djuren i hönsförlamning runt 8;e- 12;e  levnadsveckan. Hönsförlamning är en plågsam sjukdom och genererar även en plågsam död. Vill man föda upp skönheterna så räkna inte med en del besvikelser. Man säger att de är svåra att avla på. Sebright finns i huvudsak tre färger silver, guld och citron. Det finns även chamoisfärgade.