Brahma
Brahma är en relativt "ung" hönsras bland alla raser på gården. De är snälla och kan lätt formas som man vill ha det. De är inga storvärpare men värper hyfsat vackra stora ljusbruna ägg med bruna prickar och matt yta under en större del av säsongen. Äggen är stora men i förhållande till djurens storek är äggen små i sammanhanget. Brahma är mycket renliga av sig i redet och de är den hönsras som värper de renaste äggen. Äggen har har hårt skal och gör dem tåliga vid hantering.Däremot när de skalas kan små flisor bli kvar på ägget.
Brahma måste nog ändå klassas som en bra hushållshöna och kan lätt förverkliga mångas drömmar om frigående höns. Men vill man ha bra äggproducenter för avsalu är de inte ultimata. Deras storlek som vuxna gör dem lämpliga att ha lösa då de inte kan tas av någon rovfågel. Under sin uppväxt måste de dock skyddas mot rovfåglar.Det är en ingen rolig syn att se en liten brahmakyckling i klorna på en glada el omvråk. Räven däremot är alltid ett hot mot frigående djur.
Hos mig går brahmorna fritt i ett större inhägnat område med gäss, kalkoner och ankor. De funkar mycket bra tillsammans. Brahmorna älgar fram genom gräset utan problem och tar sig gärna en extra svängom om de får möjligheterna
Brahmor uppskattas av många då det är en harmonisk ras. Däremot kan de bli bossiga tillsammans med andra höns. De kan trycka undan de mindre. Har man en dominant tupp som tar ut svängarna lite väl mycket är det bara att sätta dit ett par brahmor så lugnar det snart ned sig i flocken. En annan sak som många uppskattar hos Brahma är att den inte är så "galig" . Dess storlek gör ju att den inte behöver höras titt som tätt. Skulle den någon gång gala är det lite dovt och inte för full hals. Intensiteten på galningen följer många gånger djurets storlek precis som hundar så gäller ju mindre desto mer hörs de.
Brahmor ruvar gärna och kan hysa många ägg under sin kraftiga kroppshydda .De är inte så graciösa, men bättre än orpingon att ligga på ägg. Som mammor är de mycket duktiga och det blir lugna och harmoniska kycklingar. De bör inte vara med gäss eller andra under babytiden. De behöver få vara ostörda med sina små. Brahmakycklingar är dock mycket söta av sig som så småningom blir en aning gängliga ungdomar och som vuxna styltar de omkring i sakta mak med sin kraftiga kropp och något halvöppen näbb. Brahmor kan även fungera som utmärkta fostermammor, men man får kolla upp så att inte dominans hos brahmorna uppstår då kycklingarna växt till sig för då får man separera dem.
Brahma finns idag i många färgvarianter. Jag har fastnat för vit och gul columbia som går tillsammans. De gula kan ibland ge lite andra varianter.
